Saknaden av ett lag fullt med glädje

0kommentarer

Har varit lite dålig med att blogga men all min tid har gått till att jobba, jobba & åter jobba. Känns lite trist för spenderar ingen tid med min fina syster i.o.m att jag jobbar stängningar. Tycker det är så absurt att allt kretsar kring pengar, pengar hit & pengar dit. Onekligen är vi alla beroende av pengar, pengar för att klara hyran, pengar till mat & allt kräver pengar i samhället.

Var & kollade på när syster spelade match i söndags, jag själv spelade inte. Har inte tränat på evigheter, jobbet igen som tar min tid i anspråk, & ärligt talat så känns det inte så lockande att spela igen. Visst hade det varit kul att återuppta det, visst saknar jag känslan av att gå ut från omklädningsrummet för att påbörja matchen med fjärilar i magen. Allt det saknar jag men ändå känns det inte som det är tillräckligt. Jag vet varför jag inte har motivationen, jag vet det alltför väl.

Saknar laget som jag & syster spelade för i Röstånga. Det kvittade om vi vann eller förlorade, vi hade det så himla roligt ändå! Vi skrattade åt våra misstag, vi glädjes över det vi lyckades med & där var inte en enda gnutta dålig energi. Vi ville vinna så att vi kunde sjunga våran segersång & att vi fick tre poäng var bara en bonus, det var sången vi ville sjunga. Det var ren & skär glädje i det laget, alla var underbara & jag skulle gjort allt för att få spela med samma människor igen.

Oavsett, jag tog några foton när syster spelade match. Där blev en del bra, skulle dock behöva ett annat objektiv för att göra bilderna rättvisa men det kommer längre fram när jag har pengar till det. (Pengar igen...)

Kommentera

Publiceras ej