Makiia

Mycket har gått emot mig på sistone, jobbet, vardagen, fotbollen ja.. allt har gått emot mig. Jag har varit det "svarta fåret" som fått ta emot skäll & tillsägelse för sånt som jag inte gjort. Hade velat trycka på paus & bara kunnat andas & vara i detta ögonblicket utan att behöva tänka, hade så gärna velat ha en sådan knapp. Jag mår inte bra, inte just nu men jag vet att det kommer att bli bättre så småningom... vi har alla våra svackor.

Jag har gått omkring med ett fejkat leende på läpparna som aldrig nått ögonen, jag har gömt mig bakom andra när det har kommit tillfällen då man bara ska skratta. Jag har bara existerat & inte fyllt min plats som jag vanligtvis gör, har dragit mig in i mig själv där det inte är lika lätt att komma åt mig. Om någon har påpekat det har jag bara förklarat bort det med någon banal bortförklaring & hoppats på att det har gett önskad effekt.

Har byggt upp en mur runt mig själv, det är svårt att verkligen nå fram till mig. Drar mig undan folk & är osocial mot mina vänner som verkligen betyder allt för mig, trots att jag inte vill ta avstånd. Vill vara ifred & slicka mina sår ifred, vill inte vara glad & skratta, vill bara vara.

Det är inte jättebra just nu, det erkänner jag, men man måste ha svackor för att nå toppen. Jag har accepterat det & hoppas på att det vänder snart.