Kär för första gången
0kommentarer
Jag avskyr avstånd, avskyr kilometrar, avskyr tiden. Allting avskyr jag som hindrar mig från att komma dit jag allra helst vill vara. En varm famn att krypa ner i tätt intill kroppen som håller min. Läpparna som automatiskt nuddar min panna där vi ligger tillsammans med täcket som skydd mot mörkret. En kropp som får mig att glömma alla problem, läppar som säger godnatt & ögon som lyser upp det dystra. Avskyr det förbannade avståndet & hatar tiden som det tar för mig att ta mig till platsen du befinner dig på.
När jag är med dig är jag komplett, jag känner mig levande & full av energi. Du fyller min tillvaror med skratt & kärlek, inte en tråkig sekund finns. Vi kan sitta tätt intill varandra utan att ett ord sägs i timmar, vi kan prata till långt ut på natten om allt mellan himmel & jord. Du har skänkt mig glädje & gjort så att jag uppskattar livet ännu mera. Om jag trodde att jag varit kär innan så kan jag nu konstatera att jag aldrig varit det på riktigt. Du har fått mig att förstå hur förälskelse är, hur början på något nytt kan vara så fantastiskt.
För första gången i mitt liv är jag kär. Du får mig att skratta på riktigt, får mig att njuta av livets alla nyanser. Du ger mig kraft att kämpa, ger mig förhoppningar om att vi kanske har en framtid tillsammans. Att vara kär är fullständigt underbart, jag har aldrig haft dessa känslorna förut...
Kommentera